”Män har heder kvinnor har skam” - Om kriminalisering som åtgärd för att förebygga hedersrelaterat våld

Honor-based violence is not a foreign phenomenon in Sweden. Still, there are significant difficulties in understanding it. This is partly due to the lack of a recognized definition and to conflicting opinions regarding how the violence can be explained. Nevertheless, what is common to the various explanations is that the violence stems from the idea of man being superior to woman. In Sweden, crimes committed in the name of honor are not covered by any classification of crime. For this reason, the purpose of the thesis is to examine whether or not honor-based violence should be criminalized. Different theories regarding the intentions of penal law are being examined and in particular theories of general prevention. Within general prevention, the conception of legislation’s normative effects and its ability to change people’s behavior are found. Thus, a law is considered a mean to suppress unwanted conducts. The legislation’s normative effects are problematized by adopting the perspective of the sociology of law. Thomas Mathiesen’s theory about intended and unintended consequences of legislation is presented. Mathiesen stresses that the explicit purpose of legislation is neither Always redeemed, nor unlikely to result in unintended consequences. To examine the potential effects of criminalizing honor-based violence, a number of different explanatory models are employed to gain several points of view. Although legislation is shown to have normative effects, it is clear that those effects are insufficient in terms of criminalizing unwanted conducts. It is also clear that one precondition, when examining legislation’s intended and unintended consequences, is to adopt an intersectional perspective. The analysis shows that it is not, within the limits of this essay, possible to give a sole answer to the question if honor-based violence should be criminalized.Hedersrelaterat våld är för svenskt vidkommande inget nytt. Det råder däremot fortfarande stora svårigheter att få grepp om fenomenet vilket dels beror på frånvaron av en vedertagen definition, dels delade meningar om vad våldet beror på. Gemensamt för de olika förklaringarna är dock att det bottnar i föreställningen om att mannen är överordnad kvinnan. Brott utförda med hedersmotiv omfattas inte av en särskild brottsrubricering i svensk rätt. Uppsatsens syfte är därför att undersöka huruvida det vore önskvärt att kriminalisera hedersrelaterat våld. För detta ändamål har teorier om straffrättens syfte studerats och då i synnerhet de allmänpreventiva teorierna. Inom dessa ryms föreställningen om lagens normbildande verkan och förmåga att ändra människors handlande. På så vis anses lagen kunna användas till att undertrycka oönskade beteenden. Lagars normbildande verkan problematiseras med hjälp av det rättssociologiska perspektivet. Som grund för framställningen används Thomas Mathiesens teorier om rättens åsyftade och icke åsyftade verkningar. Det är enligt honom inte självklart att de explicita syftena med en lag infrias, liksom inte otänkbart att andra verkningar än de som åsyftas uppstår vid en lags införande. I syfte att undersöka eventuella konsekvenser av att kriminalisera hedersrelaterat våld presenteras olika förklaringsmodeller till våldet. Även om det är tydligt att lagar kan ha normbildande verkan har det visat sig vara en otillräcklig förutsättning för att kriminalisera oönskade beteenden. Det har även visat sig vara en ofrånkomlig förutsättning att undersöka en lags eventuella åsyftade och icke åsyftade verkningar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Analysen synliggör att det i uppsatsen inte går att ge ett entydigt svar på frågan om hedersrelaterat våld bör kriminaliseras